Onsdagen bjöd på olika typer av cykling. Yngste sonen som visat visst intresse för cykelsporten kommenderade den lediga pappan med orden: Den blå cykeln nu!
Vad gör man? På med hjälm och ut med barnet. Han lyckades dessutom riktigt bra med att få fart på trehjulingen.
Min egen tur blev en tur upp mot Minnesberg. Känns som jag cyklat där några gånger nu. Lite irriterad blev jag vid toppen. Jag hade tänkt göra som Marcus stanna vid skylten för att ta en bild. Efter att slått av på takten sista 100 meterna innan skylten såg jag två cyklister i backen bakom mig med bra fart. De kom ikapp, men jag kunde ju inte låta dessa båda herrar tro att jag inte orkade i backen. De drog på rätt bra nerför och upp mot Elinedal. Trots att mätaren visade på 35 km/h i backen bredvid 108:an höll jag utan problem deras fart. Jag hann till och med lägga märke till att den ene av cyklisterna hade svarta strumpor med eldsflammor på. Det känns lite tveksamt.
Med utsikt mot Minnesberg
Det blev en riktigt behaglig tur i mindre kläder än tidigare. Premiär utan långa byxor. Idag blev det korta med knävärmare.
53 km blev det totalt.
1 kommentar:
Knävärmare, bara vader! Respekterar du cykelsporten?
Skicka en kommentar