Utepremiär

Det blev en ovanligt sen utepremiär i år. Trettonhelgens kyla gjorde att jag valde inomhuscykling. Höllentour är ett trevligt inomhus sällskap.
Idag var det dags att trotsa både vinden och de bitvis frostiga vägbanorna. Tillsammans med Henrik gav jag mig iväg över den sydskånska slätten. Vinden låg på rätt hårt från sydväst så vi valde att sätta målet mot Skanör.
Det var skönt att med jämna mellanrum krypa in på Henriks rulle och vila sig i snålblåsten. Dock skall man inte överdriva sin roll som tätman.
Precis när vi korsat E6 i Skegrie var det min tur att dra. Jag intog position, mötte ett par småflinande rullskidåkare men fortsatte de bestämda 2 minuterna. Jag blev mycket förvånad när jag vände mig om och såg Henrik ungefär 500 meter bak. Han hade vid övergången av E6 ställt sig upp på cykeln för att få kraft i pedalerna, den lokala halkan vid vägkanten gjorde dock att greppet var obefintligt och Henrik gled sakta men säkert ner i diket. Därav rullskidåkarnas flin.
Vägen ut mot Skanör är ju inte lika cykelvänlig längre. Det nybyggda busskörfältet gör att det blir lite trångt för oss som cyklar. Men det är alltid lika trevligt med de artiga näset-borna som vinkar så glatt när de blåser förbi med sina bilar.
Hemfärden från Skanör var riktigt behaglig i den fina medvinden. Mätaren slutade på lite drygt 60 km.