Att ge sig ut med cykel i januari är det en del som kategoriskt undviker. Några väljer att ta bilen till affären istället för att cykla. En del väljer dock att ge sig iväg i stort sett oavsett väder.
Ännu en söndag träffade jag Henrik för att ge oss ut på en tur. Termometern visade en hel plusgrad. Vinden ungefär 8 m/s från sydost. Vi satte vårt mål mot Mossby. Längs kustvägen i riktning Ystad är det ganska bra att cykla om det blåser från ost. Då finns det en del platser med lä längs vägen. Vi cyklade ganska raskt i motvinden mot Mossby. Vinden var inte särskilt kul. Diset gjorde att det kändes som en cykeltur i DDR, det var bara doktorn med "vitaminer" som saknades.
Det som en sommardag kan göras på 50 minuter tog i dag drygt en timme, cykla tre mil till Mossby. Där gjorde vi ett litet stopp. Henrik sa något om att han såg inget genom sina glasögon. Det var någon som stänkt ner honom från en skärmlös cykel. Jag måste nog skaffa skärmar om jag skall ha något cykelsällskap i vinter.
I Mossby vände vi upp på 101:an och äntligen fick vi lite vind i ryggen. Vi körde på bra upp mot Tullstorp där vi vek av söderut igen. Genast blev det kämpigare i vinden. Men det var bara att bita ihop.
Vi tog oss tillbaka ner på kustvägen för att som vi trodde fortsätta ha vinden i ryggen på väg hem. Inte alls! Vinden hade vridit lite mot syd och istället fick vi en obehaglig kantvind som gjorde att efter Smyge valde vi att cykla på cykelbanan. Det skulle vi inte gjort. Henrik träffade en centimeterstor sylvass sten som Trelleborgs kommun använd som halkbekämpning. Denna sten borrade sig igenom Michelindäcket och punkteringen var ett faktum. Att byta slang en kylslagen söndag i snålblåsten är inget kul. Med stelfrusna fingrar fick Henrik på en ny slang och vi kunde ta oss de sista kilometrarna hem. Mätaren stannade på 66 km. En härdande dag i den skånska vintern.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar