söndag 24 maj 2009

Eslövs Gran Fondo

Under en av vinterns cykelturer pratade jag och Henrik om att testa Gran Fondo i Eslöv. Sagt och gjort, vi anmälde oss och under lördagen var det dags. Jag hade hört en hel del om denna tävling. Tre gånger uppför Söderåsen, sammanlagt 137 km. Det känns respektfullt.
Lördag morgon blev jag hämtad klockan 6.00. Vädret såg inte så värst vänligt ut. Det blåste rejält och regnet hängde i luften. Vi lastade på cyklarna på bilen och åkte norrut. De sanna optimisterna tänkte: Det ljusnar nog lite norrut.
Knappast!

Med nyrakade ben och vita strumpor hämtade jag ut nummerlappen.
Precis innan Tomas Svensson släppte iväg starten kom det en rejäl skur som blötte ner oss uppifrån, de blöta vägbanorna de första milen gjorde cyklisterna blöta underifrån också. Det är lite lurigt att cykla när det är så blött. Förutom regnet var vinden inte så kul.

Vid rondellen upp mot Röstånga vinglade cyklisten framför Henrik till och Henriks hjul hakade i killen vilket fick till följd att Henrik kollade upp asfalten på nära håll. Han var hyfsat ok, och hoppade upp på cykeln. Det visade sig dock att cykeln inte var frisk. Precis vid ingången till första stigningen skulle Henrik lägga ner på lilla klingan. Jag hörde bara en smäll strax bakom mig. Hela växelföraren hade fått sig en rejäl smäll och fastnade i bakhjulet. Dagens cyklande var slut för Henrik.

Själv tappade jag den sympatiska klungan vi legat i och fick kämpa i ingenmansland ganska länge. Visserligen kom det ut en dansk från depån och tog rygg på mig. Men när jag på vägen upp mot Billesholm tyckte att han skulle gå upp och ta lite vind sa han bara: Jag ligger lige precis på mitt maximum.
Skitsnackande dansk. När vi kom till nästa Söderåsstigning vid Norra Vram såg han ett par cyklister längre upp i backen och stack, han sa inte ens tack för draghjälpen. Ernst-Hugo hade så rätt i "Riket",danskjävlar!

Vid Stenestad samlades det ihop en ganska bra grupp, ett tiotal cyklister som höll bra fart bort mot "Lotta på åsen". Tempot låg nog på en 35-40 hela vägen. Någon gång sjönk det en aning när det var tveksamheter i dragningen. Lotta på åsen spräckte dock den här gruppen. Jag hamnade ännu en gång i ensamhet.

Naturen gjorde att jag stannade till vid depån efter 99 km. Ett kort stopp där gjorde att jag fick häng på en riktigt bra grupp. Ett tiotal cyklister som även dessa höll omkring 35. Här behövde jag inte ens gå upp och dra. Jag bara låg med bakom och trampade. Riktigt trevligt.

Det är dock lite läskigt att se vilka chanser en del tar när det blåser från sidan. Killen som låg längst ut vid mittlinjen för att söka lä borde nog köpa en lott. Han vinglade till i vinden, touchade framförvarande cyklists bakhjul, fick ett mindre kast på cykeln och lyckades som tur var parera kastet. Annars hade han nog suttit bredvid Mrecedesstjärnan på skåpbilen som kom på andra sidan.

De sista milen in mot Eslöv kändes riktigt bra. Sluttiden enligt min klocka stannade på 4.28. Den officiella tiden på 4.32. Gran Fondo banan borde man köra i vackert väder också. Den bjöd på många trevliga vägar och ett varierat landskap.

söndag 10 maj 2009

Söndagsrunda

Kvart över åtta i morse rullade Rickard omkring på gatan utanför vårt hus och väntade otåligt på att ge sig iväg. Vi rullade in mot Trelleborg och mötte upp Ken. Vädret kändes bra och lite korta diskussioner om hur vi skulle lägga upp rundan. Vi bestämde oss för att ta vägen över Klörup och lilla Svedala till Bokskogen. Det blåste lite småsnålt snett emot men det gick ganska lätt att ta sig norrut.

Dagens första missöde stod Rickard för när han inte riktigt lyckades få ner kedjan på lilla klingan i backen efter lilla Svedala. Lite otur med val av plats.
När vi svängde in på vägen mot Torup från Svedala såg vi farbror Polisen med fartkontroll vid vägen. Ett snabbt rådslag gjorde att vi drog på i motvinden. Eftersom det inte kom några bilar så anade nog polisen vad vi var ute efter. Glatt ropade han att han mätt upp vår hastighet till 36 km/h.

Vägen genom bokskogen är väldigt vacker så här års. Vi körde vidare mot Hyby och Vismarlöv. Vid vägskälet mellan Sturup och Häckeberga gjordes valet att köra över Häckeberga. Den vägen är också fin. Vi fick sällskap av några klubben Cyklisten cyklister som var ute på en kortrunda upplyste de oss om.

Av någon anledning svängde vi vänster mot Skurup och Rickard och jag hade nog båda Slimminge i tankarna. Ken började flämta lite i backarna. Vi kom ikapp nästa grupp med klubben Cyklisten cyklister. Det var nog deras grupp 2 och 3. De tog det lite lugnare. Tyvärr blev de lurade av våran lilla navigeringsmiss ute på 102an. Vi såg Slimmingeskylten och svängde vänster. Grusväg 100 meter in. Bara att vända om. Hela gänget som vi precis kört om gjorde samma misstag. Sorry.

Vi kom bort till Slimmingebacken och vilken cykeltrafik där var idag. Det kryllade av cyklister. Det är en skön backe. Det är ganska bra att tänka på Marcus visdomsord första gången jag körde där: Spara en klinga till sista hundra meterna.
Med dessa ord i öronen blir det lättare.

Vi vände vid toppen och gav oss ner mot Skurup och hemåt.
Vinden från Skurup och hem var ganska tråkig, i stort sett mot hela vägen. Ken som enligt egen utsago "slutade prata" i trakten av Häckeberga för att hänga med, gjorde en stark avslutning.

Rundan blev riktigt trevlig och jag fick ihop 103 km. Under cykelturen fick jag dessutom ett erbjudande om biljetter till MFF-Djurgården. Det var också trevligt.

söndag 3 maj 2009

Veckans cykling

Denna veckan har det blivit stor variation på cyklingen.
I onsdags kväll gav jag mig ut på en tur längs kusten. Vädret var bra, sonen var på fotbollsträning. Jag cyklade i korta ärmar och korta ben. Vid Simremarken såg jag en grönklädd cyklist, det var Patrick Eriksson. Jag tänkte i ungefär en hundradels sekund att jag skulle försöka ta rygg på honom. Jag insåg ganska snabbt det hopplösa när han låg djupt ner i bågen på sin tempocykel. Jag fick senare kännedom att Patrick enligt egen utsago tagit det "lugnt" på vägen till och från Ystad. Snittade 37 på väg dit och 39 på väg hem. Vi har alla olika definitioner på lugnt ;-)
Jag själv nöjde mig med att cykla till Hörte och tillbaka, det blir ganska precis 5o km. En lagom genomkörare en onsdagkväll.

Torsdag var det valborgsmässoafton och hustrun skulle vara hemma hela dagen. Det innebar att jag inte behövde lämna några barn på morgonen. Istället tog jag cykeln till jobb. 6.00 grenslade jag Bianchin och satte kurs mot Malmö. Det är ganska spännande att se hur lugnt och stilla det är när man kör hemifrån och hur människors beteende ändras ju närmre Malmö man kommer. Det verkar som folk i gemen har en otrolig längtan att snabbt få komma till sina arbetsplatser. In till Malmö var vädret helt ok. En lite småtråkig kantvind snett emot men ändå rätt behaglig morgoncykling.


Cykeln på min arbetsplats


Hemresan var behaglig ner mot Vellinge. Kantvinden låg kvar fast den hade vridit lite samt ökat i styrka. Rakt ostlig vind med styrkor mellan 10 och 12 m/s. Den vinden gjorde cyklingen från Vellinge och hemåt riktigt plågsam. Det finns inte många platser mellan Vellinge och Trelleborg där man kan söka lä. Jag fick ihop 83 km sammanlagt på torsdagen.

Lördagens cykling blev även den ganska kort en sväng ut mot Stora Beddinge och Klagstorp. I Klagstorp spelades det fotboll. Den planen måste vara södra Sveriges blåsigaste plan. Två träd som tillsammans med omklädningsrummet skall bilda skydd mot vinden. Snudd på ett omöjligt uppdrag. 41 km blev det.

Söndagscyklingen gjorde jag med Henrik. Vi cyklade upp mot Tegelberga, Svedala och Bokskogen. Bokskogen var riktigt vacker, vädret var bra liksom tempot vi höll. Vi fortsatte bort mot Assartorp och Sturup. Ner mot Anderslöv och hemåt. Det kan lätt bli lite hetsigt när man kör med Henrik. Idag körde vi utan att växla i en del backar. Vägen från Anderslöv och hem växeldrog vi varannan minut vilket gjorde att vi låg på mellan 35 och 37 km/h. Det känns gott benen när man kommit hem. 80 km blev det idag.